Peter “Krull” Andersson hälsade deltagarna från Smaragdförbundet välkomna och bjöd på fika och lite snack innan han gav en mycket intressant presentation om moderna linor.
Företaget Teufelberg
Familjeföretaget Teufelberg bildades som en repslagningsbutik år 1790 i Österrike och har utvecklats till ett företag som idag levererar rep och vajer globalt under flera varumärken.
Företaget levererar vajer till kranar och liftar, fiberrep till industriell och marin användning och fixering av emballage material.
Vajer till linbanor är mycket kraftig och trummorna med upplindad vajer är så tunga att tungtransporter krävs vilket innebär att vajerfabriken måste ansluta till vägar med stor bärkraft. När dessa vajrar används för liftar splitsas de till en ändlös loop med en 100m osynlig långsplits där ändarna möts.
Komersiell användning av trossar har revolutionerats de senaste åren och trossar för bogserbåtar med diametrar som räknas i decimeter har ersatts av tunnare linor med lika eller bättre hållfasthet. Det har underlättat hanteringen minskat slitaget och begränsat storleken på trummorna som trossarna eller linorna lindas upp på.
Fiberlinor för segelbåtar
Peter ’Krull’ Andersson arbetar som marin salesmanager på Teufelberger AB som i Europa marknadsför linor av märket FSE Robline. Man levererar linor till båttyper som RC44, Americas Cup, M32 och Volvo Ocean race båtar. Moderna katamaraner har ofta fiber i den stående riggen där låg vikt och liten diameter för lågt luftmostånd efterfrågas.
För styva och stumma båtar och master tillverkade i kolfiber ökar chockbelastningen på linorna kraftigt när båten stampar i sjön. För mer konventionella båtar som Smaragden ger skrovet och riggen efter vid chocklaster vilket något begränsar lasterna på tex fallen.
Linprestanda och Dynema
När linor karakteriseras för prestandautvärdering tittar man bla på produktionstöjning, elasticitet, krypning och brottlast.
Produktionstöjning
Produktionstöjning kallas den töjning som sker första gången linan belastas och fibrerna lägger sig tillrätta. Den initiala töjningen hos kunden kan begränsas genom att linan försträcks som ett sista steg i produktionsprocessen. Det är idag vanligt att linorna är försträckta vid leverans.
Elasticitet
Elasticiteten bestäms av materialet i linans fiber. Linan återtar sin ursprungliga längd vid avlastning efter elastisk deformation.
Krypning
Vid långvarig hög belastning blir linan permanent längre. Fenomenet kallas krypning och det kan observeras på tex ett hårt sträckt storsegelfall som sitter uppe flera dagar. För båtar som Smaragden har krypning mycket mindre betydelse än på tex en Volvo Ocean race båt. Dynema är ett varumärke som betecknar en polyetylenfiber som förändrats på molekylnivå och där molekylkedjorna dragits ut i en riktning. De utdragna molekylkedjorna minskar töjningen och ger högre brottstyrka. Dyneman är lätt och flyter på vattnet.
Brottlast
Brottlasten är den last som krävs för att dra av linan. Linmaterial och dimension bör väljas så att normal arbetslast är ungefär 20% av angiven brottlast. Marginal till brottlasten begränsar töjet i linan som accelererar ju närmare brottlasten man kommer. Marginal till brottlasten innebär även att man inte behöver vara orolig för linans försvagning vid brytpunkter med liten böjradie som vid blockskivor och knutar .
Svaga punkten
När man vill ha ett storfall där fallhornet sitter på plats när vinden ökar är fallavlastarna ofta den svaga punkten eftersom linan kan glida. Det kan löna sig att se över gamla slitna avlastare och byta bottendelen under linan och den rörliga delen som klämmer linan ovanifrån. Det går att få tag i dessa delar även till gamla Spinnlock avlastare.
Höljet på linan med Dynemakärna är nästan alltid Polyester. Den billiga Polyestern lämpar sig väl som hölje pga slitagetålighet, beständighet mot ultraviolett solljus och den kan ges en greppvänlig yta. En del linor har en extra strumpa mellan kärnan och höljet för att öka friktionen mellan kärna och höljet. Det minskar risken för att kärnan glider i höljet när den är låst i avlastaren. Denna strumpa tar en del av diametern som man istället gärna utnyttjar för att få en starkare kärna. På nyare linor behandlas kärnan därför med en beläggning som gör kärnans yta lite gummiaktig för att förhindra glidning.
Det finns starkare linor än Dynema som PBO eller kolfiber. De används i väldigt specifika situationer där kostnaden spelar mindre roll. PBO linan är mycket känslig för solljus och den kan försämras på bara några timmar i direkt solljus. Kolfibern är mycket stark men är mycket känslig för hur den hanteras och den kan försvagas väldigt mycket om den bryts över en kant.
Linor som lämpar sig för en Smaragd
Krull rekommenderar att använda Dynemalinor för Smaragden. Om man ytterligare vill minska vikten av linan i masten när seglen hissats kan höljet tas bort på den delen (någon meter kortare än avståndet från däck till topptrissan). På samma sätt kan spinacker-gaj och -skot skalas för att minska vikten av linan i spinnackerns SB- och BB-horn.
En Dynemalina med 24 flätat hölje är lättare att splitsa än en som har ett hölje som är 32 flätat. För backstagen kan ren 12-flätad Dyneema användas. En 12-flättad backstagslina utan hölje är mycket lätt att splitsa för att skapa ögon vid ändarna för masthaken och backstagsblocket. Antingen genom en skomakarsplits där linan träs genom sig själv var tredje flätning och sedan med avslut av den uttunnade änden inne i linan. En elegantare lösning som kräver att linan går betydigt längre tillbaka inne i sig själv är att direkt dra in änden i kärnan. I detta fall bör den inflätade änden säkras med några stygn.
När vinden blåser i tunna Dynemabackstag kan det bli irriterande ljud. Att tvinna linan för att minska ljudet är inte bra eftersom en tvinnad lina förlorar i styrka. Bättre är att använda chockcord för att lyfta backstagsblocken när linan är lös. Corden kan hjälpa att dämpa vibrationerna när backstaget är ansatt. Andra har provat att sätta en klädnypa för att få tyst och vibrationsfritt. Livslängden för ett backstag i ren Dynema är ca 12år förutsatt att linan regelbundet kontrolleras så att den inte visar några tecken på slitage.
FSE Robline sortiment
För den som vill ha tillgång till FSE Roblines hela sortiment på linor ned till ca 1mm så hänvisar Krull till bla Bååts i Sisjön bakom Mediamarkt. De kan även bistå med splitsar och skalning av linor efter beställning.
Krull förevisade även splitsnålar av typ ’D-splicer’ och några lite mer udda linor.För tillverkning av ett ’öga’ på änden av ren dynema behövs en rörnål av typ ’Selma’ eller liknande. Det finns även speciella saxar som klarar kapning och uttunning av Dynemafiber.
Soft schackles används ibland som ersättning till rostfria schacklar. De lämpar sig väl där man vill spara vikt (spiskot) eller genuaskot där man inte vill ha en metallschackel som slår mot masten vid slagen. Vid användning i relingslist eller liknande är det viktigt att alla vassa kanter är rundade för att softschackeln inte skall gnagas sönder.
Jämförelse vajerfall mot fiberlina
Många tvekar att byta vajer mot lina pga att man tror att vajern har mindre töj.
| 133 trådig vajerfall | Fiberlina av Dynema | |
| Dimension diameter | 5mm | 5mm |
| Vikt | 60 g/m | 11g/m |
| Brottlast | 835kg | 2300kg |
| Töjning | 1,8% | 0,5% |
Ren ’rod’ ståltråd som används i ’rodrigg’ har mycket låg töjning. Den kan pga styvheten inte passera ett block. Ståltrådarna tvinnas därför till 133 trådig vajer och pga tvinningen ökar töjningen betydligt jämfört med ren ståltråd. En 19 trådig vajer har mindre töj men kan inte böjas tillräckligt för att passera ett block och den lämpar sig därför bara i stående rigg.
Skötsel av linor
Det är bra att skölja linorna i sötvatten för att få bort saltkristaller som sliter på linan. Linan blir även behagligare att hantera efter tvätt. Linan kan tvättas i maskin med milt tvättmedel. Starka rengöringsmedel skall undvikas.
Byte av vajerfall till Dynema linor
Utgående från tabellen med jämförelse av egenskaperna för vajerfall och fiberlinor rekommenderar Krull byte till linor i fallen.
Det är viktigt att byta hjulen som fallen rullar över till trissor som har ett spår som passar till lina. Trissor gjorda för fall har ofta smalare spår och slits av vajern som gör att det kan vara mycket aggresiva för den nya linan. Andra vassa kanter eller trasiga block kan även de förstöra en ny fin lina på kort tid.
Förutom de ovan nämnda avlastarna kan även slitna winschtrummor ge mindre fäste än vad linan är gjord för.
Detta kan dock ganska lätt kompenseras med ett extra varv runt winchen. Nya tunnare linor kan ge problem på större båtar med självskotande winschar gjorda för grövre linor.
M99 Masttoppen från Benns klarar storfall med 8mm diameter som även kan vara en bra kompromiss avseende greppet i avlastarna. Om man tycker det är viktigt att spara vikt kan man ta av höljet på den delen av linan som är inne i masten när seglet är hissat.
Avslut
Lars W Gustavsson och Magnus Olsson som tagit initiativ till och ordnat träffen tackade Krull för ett bra och lärorikt föredrag och mötet avslutades med en varm applåd.
Noterat
Stephan, Smaragd SWE – 151 A R i E L
Här kan du se en film på Youtube som visar hur man gör ett “softschackel”: