SMARAGDFÖRBUNDET

Jag träffade två glada och stolta, nya ägare, till “Tingeling 2”, SWE 27 till lunch på Rastaholms Världshus efter att dom seglat “Höstrasta” nu i söndags”.
Systrarna Elin, 29 och Johanna, 27 är mer eller mindre uppväxta i en Smaragd. När dom var små seglade dom på somrarna med farfar Åke och farmor Anita, i deras Smaragd “Sans Rival” SWE 76, till föräldrarna fick semester och då avlöstes farfar och farmor, medan tjejerna var kvar ombord. -“Vi borde väl blivit avskräckta då, men det blev vi inte” säger Johanna med ett leende.
1999 köpte föräldrarna också en Smaragd, SWE 47, “Donna”. Så nu har familjen tre Smaragder i tre generationer. Det måste väl vara något slags rekord? Men kanske räcker det inte med det för det finns en bror också, Lars. -“Men har lutar mer åt Safir”, säger Johanna. Vi får väl se, kanske blir det fyra Smaragder i familjen.
Robert berättar att döttrarna alltid föredragit Smaragden framför t.ex. e-jolle eftersom dom tycker att man blir för utlämnad åt sig själv i en enmansbåt. -“Det är mycket roligare när man kan dela ansvaret”, säger Elin.
Det är inga nybörjare jag träffar. Både Elin och Johanna har gastat år pappa Robert sedan dom var i femtonårsåldern. Erfarna Smaragdseglare fast dom inte fyllt trettio än!

När jag träffar dom har dom precis seglat “Höstrasta” och placerat sig som åtta av nio båtar, med en sjätteplats som bästa resultat.  Det känns inte som om dom är helt nöjda med det, fast det är första gången dom seglar båten förutom en kort kvällsrunda. Jag tror att dom vill vinna. Helt säkert, blir tjejerna “farliga” framöver.
Ambitionen är det inte heller något fel på. På frågan om vad målet med kappseglandet i den nya båten kommer att bli, svarar dom att dom tänker segla med tjejbesättning och -“att bli bäst och vinna SM”. Elin fyller i med att det är viktigt att slå pappa också. Rekrytering av besättning till nästa säsong pågår.
Tjejerna menar att dom har tiden framför sig. -“Om vi håller på i trettio år är vi ju väldigt erfarna och många av dom riktigt duktiga har ju hunnit sluta”, skämtar dom.
Robert har haft några års uppehåll i kappseglandet men blir ju “tvungen” att återuppta det nu. Även han har börjat rekrytera besättning, till nästa säsong.
-“Vi hoppas också att vi kan inspirera andra yngre seglare, både killar och tjejer, att köpa Smaragder och att börja med bankappsegling”, avslutar Elin och Johanna.
Vi i Smaragdförbundet välkomnar givetvis två nya båtar till Ostcupen nästa år och önskar dessa glada och positiva tjejer lycka till med sitt kappseglande!
Och varför inte, några fler ungdomar som vågar anta utmaningen från “Tingeling 2”?

/Håkan Andersson
Webansvarig

Johan Carstam med SWE 87, “Dusk to Dawn” vann årets Ostcup.
Johan har tillsammans med sin besättning, fördäckaren Mathias “Molle” Molin, trimaren Peter Hedman och också på trim Magnus Tegström haft en fantastisk säsong.
Dom har inte bara vunnit Ostcupen utan gjort det i stor stil med seger i tre av fyra regattor. Hela resultatet hittar du här. Dom vann också DM och tog en bronspeng på SM.
Prisutdelning blir det på årsmötet i november.
Stort grattis till Johan med besättning!

/Webbansvarig

September och lördagen den 13 med kvardröjande sommarväder samlade 43 anmälda båtar till Långedrags segelsällskaps traditionella kappsegling ’Knalten’, kappsegling från Långedrag runt Tistlarna och tillbaka.
Fyra smaragder fanns med på startlinjen vid LSS klubbhus innanför kumlet ’Polismästaren.
De mindre båtarna startade kl 9 och vi kom iväg strax innan 10 på seglingen med omvänd SRS start. På den branta slören söderut med måttlig men ganska lynnig NV vind och vindskiften på upp till 30 grader hade vi fullt upp hela tiden. Vi hade närmast bakom oss en J-80 som tog in på oss, när de seglade, och som tappade mark när de broachade.
Bra besättningsarbete innebar att vi klarade att hålla båten på kurs och vi valde pga osäkerhet en kurs strax väster om Valö som visade sig bli en passage mellan många synliga och osynliga stenar. Två gastar en liten handhållen GPS och noggrant studium av sjökortet lotsade båten säkert igenom området där undertecknad aldrig seglat innan.
Vägvalet gav en lucka till båtarna bakom och vi kunde styra rakt mot det södra rundningsmärket SO Tistlarna med lagom skärning i tilltagande sjögång. Efter gippen runt märket blev det en mycket brant slör med ständigt passande på storen för att undvika att skära upp. Loggen som visade 7,5 knop avhöll oss från byte till fock på halvvinden.
Strax innan Vanguards grund SV om Tistlarna gick linan till liften av och spinnakern fick tas ner. Efter rundningen återigen en lång sträckbog med segling dikt bidevind och andra båtar runt oss. Ständiga vindskiften och lite skvalpsjö innebar att koncentration på styrning och trim lönade sig. Efter rundningen utanför Känsö trycktes fältet ihop och det blev trångt mellan båtarna på kryssen i sundet vid fyren Mors mössa norr om Vargö med några rop om ’Plats för land’ och SB/BB möten. Några incidenter men inget allvarligare än att två båtar fastnade i leran .
Litet mer plats och lättare att få fart på båten genom ’snobbrännan’ norr om Styrsö. Rundning och upp väster om Knarrholmen och kryssen upp mot Långedrag i tilltagande vind som vred mot norr. Vi var mycket nöjda efter fem timmars segling och en 15 plats.
Samlingen utanför LdSS klubbhus i strålande sol där det bjöds på ärtsoppa och punsch var mycket uppskattad. SWE 64 och SWE 11 hade seglat med olika skärning på spinnakrarna och kunde jämföra hur de olika seglen gav fördel vid olika vindvinklar.  Vi hade med spinnaker fördel mot en J-80 med gennaker inte bara när det var lite öppnare utan även när det blev för brant.
Smaragden med killarna  från Tjörn blir nog farliga nästa år när de  lärt sig läxan och  investerat i en väckarklocka som tar dem till start i tid.
Det kompletta resultatet hittar du här.

/Stephan Wilck
SWE 151